Kan ett företag ha hållbarhet i sitt DNA?
Malin Gustafsson, hållbarhetschef på Fastighetsnabben, funderar på frågan och konstaterar:
– Säg så här, om ett företag kan ha det skulle jag säga att vi har det.
Då menar hon inte bara hårda fakta, som att Fastighetssnabben erbjöd sina kunder digital energiuppföljning redan 2002 eller att företaget kvalitets- och miljöcertifierades enligt ISO 9001 och 14001 redan 2007-08.
– För mig är det viktigaste att hållbarhetsarbetet är en integrerad del av verksamheten hos oss, inte ett spår på sidan, säger hon.
Hållbarhetschefen Malin Gustafsson (mitten) löser problem med kollegorna.
Faktiskt sedan 1989 … Då klev Sune Nises, med bakgrund inom värme- och ventilation, in som ägare. På den tiden användes inte ordet hållbarhet särskilt ofta, mer miljöpåverkan och energibesparing.
– Men i princip är det samma problem nu som då. Det finns en okunskap om hur man ska driva den utrustning man har, säger han.
Han ger ett exempel från 1990-talet.
– Vi började jobba med kv Lansen i Hudiksvall. En fastighet som enligt fastighetsägaren ”alltid dragit mycket värme”. Vi lyckades mer än halvera energiförbrukningen och dessutom blev hyresgästen mycket mer nöjd med klimatet i huset, berättar Sune. Det var det klassiska felet.
– Värme och kyla som motverkade varandra vilket alltid resulterar i dåligt inomhusklimat och hög energiförbrukning. Det mest uppseendeväckande i det fallet var att huset var byggt i mitten av 70-talet och aldrig hade fungerat som det var tänkt från början. Som med så många hus saknades att någon ifrågasatte om det var rimligt att fastigheterna hade de här förbrukningarna och sedan gick till botten med problemet, säger Sune.
Att fjärrvärmeleverantören trodde det var något fel på värmemätaren och bytte den två gånger efter våra åtgärder säger en del… Och så där har det fortsatt.
– Numera är det mer datoriserat men i grunden samma problematik, hus fungerar inte alltid som det var tänkt från början. Datoriserad övervakning gör att det idag kan vara lite lättare att hitta, men jag skulle säga att det är lika mycket fel, säger Sune.
Hög kompetens. Han förklarar att en framgångsfaktor för Fastighetssnabben är kompetensen att säkerställa att fastigheterna funkar som de ska – innan man eventuellt behöver bygga om eller byta anläggning.
– Det ska ju vara ekonomiskt hållbart även för kunderna, så arbetar vi. Det handlar ofta om att vi förklarar och ser till att anläggningars sköts rätt, säger Sune.
Kompetensutveckling helt enkelt. Dessutom betonar han att det är viktigt att fastighetsägaren är intresserad. Han plockar fram ett annat exempel.
– 2003 började vi jobba med ett stort fastighetsbestånd i Gävle, ca 100 000 m². Ganska duktiga fastighetsskötare hade förvaltat det, men de hade nog aldrig frågat sig hur mycket energi fastigheterna borde förbruka. Egentligen. Istället hade de tittat på att förbrukningen inte ökade. Vi lyckades sänka värmeförbrukningen med över 30% bara genom att se till att fastigheterna fungerade som de ska. En besparing i pengar för fastighetsägaren på runt 2,5 Mkr/år, säger Sune.
Behöver vi säga att fastighetsägaren var nöjd? Malin Gustafsson, som bygger en hållbarhetsorganisation nu, säger:
– Det är ju detta, hållbarhet för att använda dagens ord, vi arbetat och arbetar med. Vi vet att vi är väldigt bra på hållbarhet, men man ska ändå vara ödmjuk. Det är en komplex fråga, särskilt i ett globalt perspektiv.
Fokus på Scope 3. Malin Gustafsson slår fast:
– Vi har börjat titta mycket mer på Scope 3 (se nedan). Det är egentligen där vi kan påverka på riktigt. Vi behöver kunna mäta inte bara vår egen miljöpåverkan, utan vi måste även ställa krav på våra leverantörer av material och av olika tjänster. Hur och var har materialet vi köper tillverkats? Vilka utsläpp skapas av det? Kan man göra på andra sätt?
Hon känner att intresset finns.
– Vi märker en ökad förståelse, medvetenhet och kunskap även hos våra kunder. De vill helt enkelt bli bättre och drar nytta av vår kunskap. Samarbete är ett nyckelord. Vi måste ju se till att få ordning på det här med miljön på riktigt!
Redan 1989 börjar vi arbeta aktivt med energioptimering och det som idag oftare kallas Hållbarhet. Se vår tidslinje här:
TRE OLIKA NIVÅER AV UTSLÄPP
Den allmänt vedertagna standarden för att redovisa utsläpp av växthusgaser, GHG Protocol, delar upp företagens utsläpp i tre olika scope.
- SCOPE 1 är de direkta utsläppen inne i verksamheten, exempelvis från den egna fordonsflottan.
- SCOPE 2 rör den energi som köps in till verksamheten och informationen om dessa utsläpp kan ofta hämtas in genom fakturor eller i dialog med energibolaget.
- SCOPE 3 blir mer komplext. Det handlar till exempel om utsläpp som är inbäddade i varor och tjänster som köps in – eller de utsläpp som uppstår vid användning av produkter och avfallshantering.